Gårdagen började med att jag fick bli irriterad. När jag kom hem från jobbet så for jag ut och rastade hundarna. När jag var påväg hem igen stod det en större lastbil på lillvägen ned till mig och min granne. Dom höll på att lasta ur flera saker till min granne och det var ju inget. Det som gjorde mig irriterad var att dom hade en typ av Van som dom hade parkerat på min gård. Jag frågade om det var deras och dom sade ja och då frågade dom om jag skulle iväg någonstans. Det hade väl förbaske mig inget med saken att göra om jag skulle iväg eller inte. Jag sade åt dom att dom kunde ju parkera på den gården dit dom skulle och jobba eller 10 meter till efter lillvägen ryms det också en bil. Nä, dumskallarna ställer sig på min gård. Ena for snällt och flyttade på Vanen medans den andra stod och sade : Det tar ju bara 5 minuter. Jomen tjena.... Det gjorde det inte. Man gör bara inte så. Precis som om jag skulle på mitt arbete men parkerar bilen på grannens uppfart istället. Hur populär skulle inte jag bli då??? Sov ganska bra och  efter frukost så for jag ut med hundarna i skogen. Eller skogen och skogen. Efter en större skogsbilväg var det jag gick efter. Jag hade ringt min mor innan jag for ut och hon var påväg till sjukhuset igen. Hon hade nyss kommit därifrån och kommit hem när dom ringde henne och bad henne komma ned. Jag erbjöd mig att skjutsa ned henne men hon skulle ta egen bil så hon skulle kunna komma sig hem igen. Just när jag satt mig i bilen efter promenaden ringde hon. Uno hade dött. Inte är det roligt men hann slapp i alla fall ligga och plågas som endel får göra och ibland i flera år som ett vårdpaket. Men det är ju aldrig roligt. Så jag har fått gråtit ikväll. Min bror for ned dit och hämtade hem henne och Mona ska sova där inatt. Mycket snällt av båda. Sade att hon kunde vara på jobbet med mig men det ville hon inte och hitta en ersättare en timma före man ska börja är ju inte heller det lättaste men allt löste ju sig. Lilla Uno som ÄLSKADE mina djur. Ju mer dom hoppade och skällde när han kom ju gladare blev han. Men han fick ett rikt och långt liv. Han har det nog bra där han är nu. Ha en bra dag på er och visa era nära och kära uppskattning. Det kan vara försent imorgon/Anna och grabbarna grus.

 

Ulla-Brith och brudarna

1 december 2010 08:59

Ja, där ute verkar det vara "vilda västern". Ibland när vi kom hem hade folk parkerat inne på vår tomt. Hade lust att ta regnr och parkera på deras uppfart när jag skulle till Vännäs och handla.
Tråkigt med Uno.
Kram !

Anna Lundberg

3 december 2010 11:05

Tack U-B. Ja man blir verkligen förb. på endel utan hjärna.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej på er. Slutar att blogga nu. Får se om jag återkommer till våren eller inte/Anna och grabbarna grus. ...

Gårdagen började då inte på något bra vis för min del. Hade sovit för länge på Lördagen så jag kunde inte somna på Lördag natt. Sneglade på klockan 02.17, 03.30 toa och efter det låg jag vaken ett lååångt tag till. Så jag skulle tro att jag sovit en ...

Gårdagen blev då en resa till Lycksele. Föret var alldeles ypperligt bra. Inte en snöflinga och mycket fin väg. Vi stannade av i Bocksliden (slalombacken) och rastade hundar och jag och fikade. Sedan in till stan. Vi tog båda sportaffärerna och en sk...

Gårdagen bjöd på en härlig låååång promenad med en kompis. Till och med Taurus gick dom sista 100 metrarna. Det gnistrade överallt och fullt av orrar flög det där. Man skulle ha haft ett par stycken i frysen.......... Sedan dumpade Malin i Stärkes (h...

Som sagt var, Onsdagen blev konstig. Vaknade kvart i tre och tjurlåg till kvart i fyra. Men inte gick det att somna om. Upp och eldade och åt frukost. Halv sju for jag ut och sparkade med hundarna. Men vid 8 så gick jag och lade mig igen och turligt ...